ny blogg?

Jag funderade idag på om jag skulle byta blogg,
börja om på ny kula och börja bli en flitig bloggare igen!
Tittade runt lite på olika bloggsidor men hittade nog inget som föll mig i smaken!
Skulle jag bara kunna lämna denna där jag skrivit så mycket?
Visst det finns mycket ångest bakom vissa inlägg men fortfarande någon jag känt och något jag upplevt och lagt ord på. Ska det slängas bort bara för att jag inte känner så nu?

men jag kanske skulle behöva en liten nystart även på skrivandet,
men man skriver nog som bäst när det ligger smärta och ångest bakom orden?!
Nej, funderingarna får vara kvar ett tag till så visar det sig hur jag gör :)
Återkommer!

börjar om igen

Tiden går
jag försöker hänga med
men just nu tror jag det är bäst att bara följa strömmen.
Jag har börjat jobba, trivs bra men det är klart att det finns folk man undviker...
glad att jag äntligen fått ordning på ekonomin i alla fall, jag behöver det verkligen! Har idag betalat räkningar utan att deppa ihop efteråt.

Blir dessutom typ sambo nu igen,
jag kanske börjar lära mig livets stora gåta (!)
men ibland är kärleken för stark för att ignorera den trots ett fullständigt brustet hjärta och många tårar...

Vi får bara hoppas att det går bättre denna gång!!
Jag kan inte hjälpa, att jag är en hopplös romantiker, kärleken vinner =)

Hade en gång en vän som tänkte som jag om kärleken,
tyvärr är hon inte kvar i mitt liv längre, kanske valde hon också kärleken som den romantiker hon är ;)
Önskar henne i alla fall all lycka i livet <3

För övrigt så hoppas jag att livet lugnar sig nu, att jag får nuta av att allt bara går vägen, kanske tar jag mig ett körkort eller nått :)

Kram på er

Ett hopp om en bättre framtid

Ja äntligen börjar jag se ett ljus i tunneln,
en förändring i mitt liv som faktiskt verkar positiv!!
Jag har fått mig ett jobb,
en fast tjänst på Norshöjden och Carema. Dock bara 70% men vi får hoppas att jag kan jobba upp det med några timmar varje månad.

Har även fått jobb som timmis inom hemtjänsten nere på stan,
visserligen så är jag lite bitter på dom då de krånglat en del sen jag började
så nu försöker jag börja lite tidigare på mitt nya jobb.

Hur som helst så finns det hopp om en bättre framtid för mig nu,
äntligen ett jobb, ett fast schema, en fast lön, en trygghet.
Kanske kan jag glömma det som varit, sudda ut år 2010 från mitt liv??
Nej, för som Marina säger så har detta år även inneburit bra saker.
Jag träffade fina underbara vänner som jag hoppas alltid kommer finnas där...
jag fick min utbildning som gjorde att jag fick mitt jobb,
jag fick också en erfarnehet om att alla människor inte är att lita på även om man tror det. Jag fick också en del andra erfarenheter men det glömmer vi.

Hur galet det kanske låter i vissas öron, så hoppas jag på en framtid med honom.
mannen i mitt liv, fadern till mitt barn. Hur ont han än har gjort mig, så finns ändå kärleken och känslorna kvar för honom. Han svek, och han svek enormt, men det är över och han säger att han ångrar sig. Inget som redan har hänt kan göras ogjort, inget som redan har sagts kan bli osagt, men någon gång måste man sluta se bakåt och försöka se framåt istället.

Det sägs att livets stora gåta är
älska
glömma
och förlåta

Hoppas jag lär mig denna gåta!!!

Mitt nyårslöfte....
Försöka lämna det gamla bakom mig och börja leva nu, och framåt.
Vara glad för de jag har, istället för att sörja de jag förlorat.
Förlåta det som varit, finna min sinnefrid....
Älska!!!!

snart slut....äntligen

Oj nu var det länge sen jag skrev igen...
Ja jag känner inte riktigt att jag har så mycket att skriva, vill ju inte bara skriva om allt skit eller allt gnäll som finns runt om mig nu för tiden.
Vill ju vara lite positiv ibland också.

Detta år har varit ett riktigt skitår, det går inte att komma ifrån...
jag förlorade min sambo och livskamrat (trodde jag)
Jag förlorade en mycket älskad och nära vän, som visade sig vara falsk och ego.
Fick lämna bort min fyrbenta vän Kosmos (tur han fick det ännu bättre)
Flytt
ekonomisk katastrof
uttråkad, arbetslös
morfar somnar in
Jag hoppas av hela min själ att nästa år blir bättre och att den sista månaden blir lugn utan några tragiska händelser, vill inte ha mer nu!

Jag känner mig ensam, det mest tragiska av allt är att jag saknar min vän...
den tragiskt egoistuska och falska människan som jag trodde var min vän fattas mig.
Vi umgicks ofta, rökte och drack kaffe, pratade om allt och ingenting, hjälptes åt med barnen och tråkigt hushållsarbete. Allt detta saknar jag, det är så ensamt nu. Ingen att dricka kaffe med längre, ingen att prata om allt och inget med. Jag blir så otroligt arg och less på mig själv att jag ens kan sakna henne! Vill inte bjuda henne på det nöjet....

så morfar, ja han somnade in för en vecka sen.
Min lugna kloka och älskvärda morfar! Ja jag kan ju inte kalla det orättvist heller, livet har sin gång och det var väl hans tur nu. Men han kommer saknas otroligt.... Vila i frid älskade morfar!

För övrigt så har jag varit på anställningsintervju nu och hoppas på svar om ca två veckor på om jag får det eller inte. Sen har jag skickat in papper till skatteverket om byte av efternamn så vi får hoppas att detta innebär en nystart i mitt liv och det nya kommande året. År 2010 ska jag sudda ut ur min kalender och förtränga, aldrig titta tillbaka igen.... År 2010 det svarta året!!

Försöker se framåt nu!

Arbetssökande

Jaha så vad har hänt sedan sist?
Inte mycket tror jag...
allt snack om valet och sd börjar ebba ut, folk verkar börja smälta att de kommit in i riksdagen nu. Eller så hoppas de att man ska kunna utesluta dom ur riksdagen på något sätt... jag kan hålla med folk om att det är fördjävligt att SD kommit in i riksdagen men att utesluta dom?? Vart är då demokratin i detta land?? Hur tragiskt det än är så är det faktiskt vi som röstat fram dom, det är vi som vill ha med dom. Ja eller kanske inte just du och jag men några där ute har röstat på SD och gjort att de hamnat där dom hamnat... får vi inte ta konsikvenserna då??

annars då??
Ja jag var på arbetsintervju för någon vecka sen, det blev dock ett nej men det är väl bara att kämpa på, fortsätta söka, till slut så finns det någon där ute som kommer på att de tjänar på att anställa mig och plötsligt så har de den bästa anställda ever :P guuud va jag är trött på att gå hemma nu, vill så gärna ut och göra nått. ut och arbeta, träffa folk, få en lön att leva på, men framför allt en sysslesättning. Detta suger, jag hatar att bara gå hemma. Det är skönt ett tag men sen lessnar man!!

Jaja nu ska jag hämta lillskrot vid dagis...
hoppas hon är glad idag :/

något nytt?

Ja kanske lite då :)
Jag är färdig med min utbildning och är nu utbildad undersköterska.
Det är så skönt att äntligen ha en utbildning att luta sig emot,
men jag vet dock fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor.
Har tusen idéer men just nu ser jag bara hinder och murar framför mina drömmar,
en dag kanske jag finner styrkan att riva dessa murar och hinder och satsa på det jag vill. Men just nu måste jag fokusera på att skaffa mig ett jobb så jag får en möjlighet att försörja mig och barnen och kanske till och med ha råd att göra nått ibland :)

Nyss har jag varit på en intervju... en anställningsintervju :)
Tänker inte berätta vart än dock haha
får svar om en vecka om jag fått det eller ej!

Ikväll blir det mys och The ultimate fighting med <3
imorgon blir det träning med dalabjj i min nya gi!!
Spännande!!

Hej hopp!

uppdatering

Ja nu har jag varit usel på att uppdatera bloggen igen,
¨ja det kan vara för att jag inte orkar,
jag har inte lust
eller att det helt enkelt inte händer så mycket!
Jag vet inte vad som stämmer bäst eller om allt stämmer kanske ;)

Just nu så har jag fullt upp med att få mitt liv att fungera,
Elin har ju börjat skolan, Bell är nu ensam på dagis utan sin syrra.
Det hela har gått bra, Elin trivs bra i förskoleklassen och Bell har det bra på dagis. Elin har också fått taxi till dagis, tror det får henne att känna sig stor :)
Hon har även börjat på en idrottskola där hon ska få testa olika sporter under en termin för att se om det är någon speciell sport som hon gillar och vill fortsätta med, annars kanske det blir balett till nästa termin.

Själv har jag lämnat in och gjort klart alla redovisningar för skolan nu så jag hoppas att det sista duger så att jag kan säga att jag är färdigutbildad på riktigt!
Jag har ägnat de två senaste veckorna till att söka jobb, jag har verkligen sökt ALLA jobb man kan tänka sig och lite till enbart för att jag ska få mig ett jobb och tjäna pengar så jag slipper gå på knäna varje månad! Det finns ingenting så tar så mycket på psyket som en usel ekonomi. Idag fick jag ett mail att jag blivit kallad till intervju... på mcdonalds!!! Hahaha jaja även ett jobb på mcdonalds är väl ett jobb, det kanske till och med kan bli roligt! En ny erfarenhet skulle det bli i alla fall!! jajavi får väl se hur det blir,, jag har ju inte fått det än!

Jaha och kärleken då??

ja jag vet hur det är att älska... min kärlek är sann och jag kommer kämpa för den ♥

Varför ska jag låta ett misstag förstöra allt?
Varför ska jag ge HENNE äran att sabba allt som jag och min älskade haft under alla år tillsammans.
Han gjorde ett misstag, ett ganska stort sådan och det kan ta lång tid att komma över det och förlåta det. Men det kanske var nödvänigt för honom, dock inte för mig! Men jag älskar, jag är född att älska... frågan är bara om jag verkligen kan komma över det som varit? Det kan bara tiden utvisa!
Jag är bara glad att hon är ute ur mitt liv, ur vårt liv och jag hoppas verkligen att hon aldrig ALDRIG kommer in igen.

Visst, det finns dagar då jag kan sakna henne, vi var trots allt vänner som pratade varje dag och umgicks väldigt ofta. En vän försvinner aldrig obemärkt. Dessa dagar känner jag mig bara nere, besviken och arg. Men aldrig att jag kommer förlåta det hon gjort, aldrig!!!

Jag hoppas på kärleken mellan oss och en dag kanske andra kan acceptera den, jag leva i den fullt ut utan misstankar och rädslor för det som varit.

För föresten inte heller glömma att nämna att jag slutat röka och börjat träna BJJ (brasiliansk jiujitsu) i love it!!!
Det är så himla kul!

jaja nu ska jag njuta av att inte göra någonting och bara mysa med min älskade hund!
Hej hopp

att förlåta

det är inte alltid så lätt, jag önskar verkligen att det vore.
Man kan med ord säga att man förlåter, men i hjärtat så känner man något helt annat.

Den enorma känslan av hat när jag tänker på dig är borta, den finns inte längre.
Men min sorg är kvar och den försvinner inte, kommer den någonsin försvinna?
Kniven som skär genom mitt hjärta varje gång tankarna ramlar över mig,
jag försöker skjuta dom ifrån mig hela tiden, men ibland är det som att de tar sats och överumplar mig och jag får en stor knut i magen, en kniv skär genom bröstet och jag tappar nästan andan. Ibland drömmer jag också, tänk att jag fortfarande inte får vara ifred från dig!!

Men jag vet, att den som förlorade i slutändan var du.
Jag har precis samma sak nu som jag hade innan jag flyttade och blev granne med dig.
Jag har fortfarande mina älskade omkring mig precis som innan, jag förlorade en människa som jag trodde var min vän. Jag förlorade min tillit till människor och är mer försiktig med vilka jag litar på. Men jag har fortfarande det som jag hade innan.

Du... du förlorade två stycken som under ett år ställt upp på dig, lyssnat på dig, hjälpt till med dina barn när du behövt tvätta, när de varit sjuka och du skulle till skolan, när du ville gå på bio, när du inte orkade laga mat eller bara ville ha sällskap. Vi fanns där, jag fanns där och detta är vad du ger mig??

utan förklaring och utan så mycket som en ursäkt, efter allt jag gjort för dig??

Men jag känner inte längre något hat mot dig, känner inte längre för att slå dig när jag ser dig. Jag tycker synd om dig, jag tycker uppriktigt synd om dig. Du kommer alltid vara ensam för du tror du är så bra att du förtjänar något extra, du respekterar inte dina vänner utan anser att det är okej att ljuga dom fulla och hångla upp deras killar. Du gjorde det mot mig, du gjorde det mot Marita och du kommer säkert göra det igen. Det är synd om dig för du kommer alltid vara ensam... det var du som förlorade på detta inte jag! Jag tycker synd om dig!

Jag vet vad kärlek är, och min kärlek är sann och för den kommer jag att kämpa!

operation

Igår var jag hos ortopeden för att komma in mina fötter.
Jag har en knölnedanför lilltån på varje fot som gör att foten blir jätte bred och jag kan inte ha några normala skor utan måste köpa breda jumpaskor. Fina söta skor som man kan ha till klänning kan man ju glömma.
Vid köp av nya skor så kan man räkna med världens skavsår de första veckorna innan skorna gått ut sig och format sig efter mina superbreda fötter.

Läkaren var snygg och trevlig med glimten i ögat hihi gör alltid besöket trevligare :)
Han ställer mig på kö för en operation så man kan väl säkert räkna med att den blir runt jul. Då kommer jag få en typ gipssko eller vad det hette och så kommer jag bli sjukskriven i fyra veckor... varför frågade jag. Jag borde ju kunna jobba om jag har ett stillasittande jobb?? Nej du kommer ha fruktansvärt ont och besvärligt de första fyra fem veckorna!! fick jag till svar....förlåt för att jag frågade *hum*
Jag kommer visst att bli sövd för att ljudet när de sågar i min fot kan ses som obehagligt... nähää!!
De kommer alltså att såga med en lite såg, det partiet i foten som sticker ut. Det är en led så de ska flytta in det på nått jäkla vänster! Ja det lät ju helt okej och inte alls smärtsamt och läskigt!

Han sa också att det kunde ses som lite krångligt om de tog båda fötterna samtidigt. När jag då förklarade att jag var ensamstående med två barn och en hund så ansåg han det inte bara krångligt utan väldigt olämpligt :P

Haha ja vi får väl se nu då hur det går men som sagt det tar ju minst tre månader innan det händer nått :P

Höst!

Ja det är väl svårt att förneka det nu...
hösten är verkligen här även om det fortfarande kan komma någon fin ocg varm dag så är det övervägande grått och regnit och lite kyligt i luften.
Åh jag känner hur kårar kryper längst ryggen... ser inte alls fram emot höst.
Nej jag är inte färdig med sommaren än, inte färdig med att slåss med getingar, trampa på sniglar, plåcka bär från buskar, låta barnen springa i lätta kläder och barfota promenader. Jag är helt enkelt inte klar... och inga paprikor fick jag heller.

Skolan är klar, nu ska det stressas med 15 timmars veckor, förskolehämtningar och möten på arbetsförmedlingen. Papper ska in till a-kassa och kassakort ska fyllas i (får absolut inte glömmas)Arbeten ska sökas och sinnet ska inte förslöas. Nej jag börjar överväga en flytt nu när både ams och min jobbcoatch överväger det som det bästa alternativet då det tydligen inte finns några arbeten här. Huvudsaken är i alla fall att jag är klar i skolan, det är verkligen underbart! Ja eller hmm... jag har ju en redovisning kvar på tisdag innan jag är HELT klar :P

Och så var det träningen och rökningen då...
Ja alltså, rökningen går bara bra, saknar den faktiskt inte. Jag kan vara social ändå om jag vill hihi
Träning gick verkligen kanon, slet som ett djur helt utan morötter i flera dagar haha, gick ner 700 gram och sen låg jag på latsidan över helgen då barnen var hemma och så. Plötsligt hade jag gått upp 2,5 kilo =(
Va e de för skit då??
Nej nu tappade jag tråden lite igen men ska rycka upp mig och sätta igång igen. Kilona ska bort och så är det bara!!

Nej nu ska jag vänta in Jeanette och hennes mage hihi sen blir det en sväng upp till ortopeden innan jag ska ner och hämta Stefans iphone 4 :P