En halvdan dag

Idag ekar frustration, gråt och ilska i kroppen.
Det händer inte ofta att jag känner så men idag är ingen bra dag.
Saknar att bli sedd som den människa jag är, att få leva och inte bara existera.
Att bli älskad och inte bara finnas där. Att få respekt för det jag gör för att jag gör det!
Jag vill inte bara finnas för att göra dig nöjd, jag vill göra dig nöjd för att jag finns här.
vart tog värdighet, ömhet och kärlek vägen?
Kvar finns bara ett enda stort MÅSTE i mitt liv.
Alla dessa måsten hindrar mig att vara den glada och helgalna människa jag är,
att inte få det nöjet att ibland få slippa undan dessa måsten och faktiskt också bara sitta på min röv en halv dag och bara behöva ta 2-3 promenader på en dag. Att slippa höra, göra och lyssna!
Jag vill sluta existera.... om så bara för en stund!