Livet, tankar och känslor

Förnuft och känslor,
de sammarbetar inte alltid tyvärr.
Har de någonsin gjort det?
Kan man stänga av sina känlsor och bara vara förnuftig?
Sorg och kärlek,
vad är starkast?
Tyvärr är det nog sorgen...

Du säger att det tillhör det förflutna,
men för mig så tillhör det nuet...
jag lever fortfarande i sorgen,
med ett brustet hjärta.
Sårad och söndertrampad även om jag idag står på mina egna ben.
För mig är det du kallar det förflutna nuet...
Din kärlek är mitt hat.
Det du offrade var mig,
det du valde var mitt hat.
Det var ingen stor grej för dig,
men det var en gigantisk sak för mig.
Det var hela mitt liv och hela min trygghet som försvann!

Om det är meningen,
så blir det kanske så.
Men jag kan inte rå för att jag faktiskt har känslor och känner,
jag har funderingar och jag grubblar.
Det är sån jag är!