torsdag 2 september 2010

att förlåta

det är inte alltid så lätt, jag önskar verkligen att det vore.
Man kan med ord säga att man förlåter, men i hjärtat så känner man något helt annat.

Den enorma känslan av hat när jag tänker på dig är borta, den finns inte längre.
Men min sorg är kvar och den försvinner inte, kommer den någonsin försvinna?
Kniven som skär genom mitt hjärta varje gång tankarna ramlar över mig,
jag försöker skjuta dom ifrån mig hela tiden, men ibland är det som att de tar sats och överumplar mig och jag får en stor knut i magen, en kniv skär genom bröstet och jag tappar nästan andan. Ibland drömmer jag också, tänk att jag fortfarande inte får vara ifred från dig!!

Men jag vet, att den som förlorade i slutändan var du.
Jag har precis samma sak nu som jag hade innan jag flyttade och blev granne med dig.
Jag har fortfarande mina älskade omkring mig precis som innan, jag förlorade en människa som jag trodde var min vän. Jag förlorade min tillit till människor och är mer försiktig med vilka jag litar på. Men jag har fortfarande det som jag hade innan.

Du... du förlorade två stycken som under ett år ställt upp på dig, lyssnat på dig, hjälpt till med dina barn när du behövt tvätta, när de varit sjuka och du skulle till skolan, när du ville gå på bio, när du inte orkade laga mat eller bara ville ha sällskap. Vi fanns där, jag fanns där och detta är vad du ger mig??

utan förklaring och utan så mycket som en ursäkt, efter allt jag gjort för dig??

Men jag känner inte längre något hat mot dig, känner inte längre för att slå dig när jag ser dig. Jag tycker synd om dig, jag tycker uppriktigt synd om dig. Du kommer alltid vara ensam för du tror du är så bra att du förtjänar något extra, du respekterar inte dina vänner utan anser att det är okej att ljuga dom fulla och hångla upp deras killar. Du gjorde det mot mig, du gjorde det mot Marita och du kommer säkert göra det igen. Det är synd om dig för du kommer alltid vara ensam... det var du som förlorade på detta inte jag! Jag tycker synd om dig!

Jag vet vad kärlek är, och min kärlek är sann och för den kommer jag att kämpa!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar