onsdag 19 maj 2010
Ångest
Avd 60
Att två personer kan driva en hit.
Att de kan ljuga, smyga och lura mig så till den grad.
Känner mig så dålig, mmindervärdig
men jag kommer ur detta
och då är jag starkare än ni
Ni har dödat min själ
nu är jag bara ett tomt skal
Tom, utan livslust, utan glöd
kroppen, det tomma skalet, väntar
väntar på döden, väntar på att få äterförenas
återförenas med sin själ.
Ångesten äter upp mig innifrån,
den sliter sönder mig från insidan.
Nu är den trasig och svart,
allt är bara svart.
Smärtan är olidlig, det gör så ont.
Ångesten skrattar mig hånfullt i ansiktet,
precis som ni
För varje lögn har mitt hjärta ärrats.
Alla lögner har krossat mig,
allt detta smygande har krossat min värdighet
Jag är ingen, jag är död
Jagad
Jag springer, men det är fortare än mig
stannar och blundar,
försöker koncentrera mig på....
nånting annat
Det finns överallt, vart jag än är
vad jag än gör så finns det där,
det väntar på mig.
Kastar sig över mig, sliter mig i stycken.
Det är ångesten, och den finns överallt.
Mus
Som en mus springer jag omkring
i en allt för stor värld.
Utan värdighet!
Andra spottar efter mig,
rynkar på näsan
skriker och stampar åt mig.
Som en mus, utan värdighet!
Döden kom till mig i natt
han kom för att återförena mig med min själ
jag gick mot honom, jag log.
Jag sträckte ut armarna mot honom
han log.
Döden skulle rädda mig
Plötsligt slogs dörren mellan oss igen
döden försvann, han var borta.
Nu får jag gå här, som en levande död
Jag får mitt liv till låns
att ensam styra över.
Jag fick det med en egen vilja,
ändå finns det dom som säger
att jag inte får lämna tillbaka det.
Jag får inte lämna tillbaka det jag fått till låns.
Vad ger dom rätten att bestämma?
Jag vill inte låna detta liv mer!
Minns gårdagen
Dröm om morgondagen
Lev i nuet!!
Jag är stark
jag är starkare än du.
Jag är svag nu
kanske svagare än du
en när jag är klar
så går jag med huvudet högt
det gör aldrig du
Ni har varandra
jag har många andra
ni var två
jag var ensam, trodde jag.
Jag lider nu,
ni kommer lida sen
Allt slår tillbaka förr eller senare
Det känns konstigt
att ni kanske ligger i varandras armar
just i denna stund
Att du ska dela det,
det mest personliga
det mest intima
med någon annan än mig.
Försöker låta bli att tänka,
men det är svårt
när smärtan gör sig påmind
Att uumgås med sig själv,
kan det vara kul?
Vad skulle vi då hitta på,
jag och jag?
Vad skulle vi prata om?
Eller man kanske inte pratar
när man umgås med sig själv?
Det kanske räcker med att man tänker.
Men hur vet man då,
vems tankar som är vems?
Det blir nog bara ett enda virrvarr.
Nej jag vet inte om det är så kul att umgås med sig själv,
men det är nog bättre än att umgås med ensamheten
Tillbaka till dessa fyra väggar.
Tar mig en dusch
med den lånade duschslangen,
torkar mig med den lånade handduken.
Glad att jag slipper tvätta.
Kollar in mina alltför långa hårstrån i armhålan
får man ta hit en rakhyvel tro?
Väntar på kvällsfikat,
en kopp te innan de öppnar rökrummet.
Röker några cigg,
efter en stund luktar man
så att man knappt står ut med sig själv.
Sköterskan med pillerbrickan är på intåg
sömnpiller och ångestdämpande delas ut hej vilt
Snart dags att släcka.
Är det god natt nu?
Du & Hon
Barn & flytt
Hundar & tid
jobb & ekonomi
tankarna snurrar...
försöker styra dom åt rätt håll.
Allting ordnar sig,
tiden läker alla sår.
Gör den?
Pengar löser sig, det är inte alls.
Så säger bara de rika!
Du vänjer dig snart vid ensamheten,
vill man det?
Jag verkar inte samarbeta med mina tankar!
Varför ska man romantisera livet?
Mamma, pappa, villa, barn, volvo och hund
är det de enda rätta?
Är det så roligt med barn?
Älskar man alltid den man lever med?
Drömmer man inte ibland om att
sälja alla saker när gubben är på jobbet
och ta en enkel resa till Hawaii??
Måste allt alltid vara så rosenrött?
Livet är ingen dans på rosor,
så varför måste alla låtsas att det är det?
Varför vill ingen beröra denna bittra sanning?
Vad gör mig till en sämre människa
som vågar det??
Nej en enkel biljett till Hawaii tack!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Styrkekramar till dej Linda!
SvaraRaderaStor KRAM till dig!! Du är stark gumman, även om de inte känns så nu... Ta hand om dig och just nu behöver du bara "vara" snart orkar du börja "leva" igen <3 KRAM
SvaraRadera