Vaken??

En kaotisk natt...
drömmer så enormt jobbiga drömmar.
Drömmar som bara inte vill försvinna,
för det mesta om er även om jag gör allt för att undvika det.
Det efterlämnar en konstig känsla i kroppen som vägrar försvinna under hela dagen.

Jag fattar inte att detta har satt sig så djupt i mig,
att det sitter så smärtsamt långt in att hur mycket jag än försöker att undvika att tänka på det på dagarna så hinner det alltid ikapp mig på nätterna,
i drömmarnas värld som jag inte kan styra över...

Se förstår jag ännu mindre hur det hela tiden försöker vändas till att allt som hänt och händer är mitt fel.
Hur kan det vara?
De säger att de tröttnat på denna soppa... vad fan har då inte jag gjort?
Mitt liv har vänts upp och ner och ändå får jag inte känna, tänka eller agera?
All min tilit som jag en gång haft är helt borta, allt han säger till mig är numera en lögn i mina öron vilka ord som än används.
Ska detta vara mitt fel??
Nej tack du jag tror inte det...