Förvirrad

Jag vet inte vad du vill,
jag vet inte vad allt detta skulle vara bra för.
Att förstöra så mycket,
att såra mig så enormt men för att sedan säga att dina känslor är äkta?

Du vill att jag ska läsa mellan raderna,
och det har jag gjort och det är inte alls detsamma som de du säger.
Varför kan du inte bara säga vad du vill, vad du känner?
Trots allt detta som hänt så är du mitt allt och jag älskar dig enormt,
men jag är så rädd för att bli sårad igen,
jag har ju långt ifrån läkt än.
Min krossade hjärta är så trasigt och jag vet inte om jag någonsin kommer
kunna känna någon tillit till någon annan än de som verkligen funnits för mig på slutet, mina verkliga vänner som verkligen har finnuts för mig,
stöttat mig och hjälpt mig på fötter igen!

Sitter här och funderar över mitt liv, min framtid, mina känslor
vad som är rätt och fel, och självklart tänker jag på dig.
Vet inte vad jag vill och vad som är bäst!
Men det är nog lika bra att släppa det och bara vara just nu.
Blir ju inte klokare på alla dessa tankar heller!